Tomaten - från Anderna till Europa

Tomatens historia  börjar långt innan de europeiska upptäcktsresorna. 

De första vilda tomaterna växte naturligt i Andernas kustnära områden i nuvarande Peru och Ecuador. Dessa ursprungliga tomater var små — ofta inte större än dagens körsbärstomater och skiljde sig avsevärt från de större sorter vi känner till idag.

Botaniker menar att de tidiga vilda arterna successivt spreds norrut genom handelsvägar och migrationer mellan olika ursprungsfolk i Syd och Centralamerika. Under den långa biologiska resa förändrades växten gradvis genom naturligt urval.

Modern forskning visar att tomaten genomgick flera utvecklingsstadier och de som odlade de tidiga tomaterna valde successivt ut frukter som:

• var större,
• mindre bittra,
• saftigare,
• och rikare på fruktkött.

När tomaten nådde Mesoamerika utvecklades den vidare av kulturer som Aztekerna i dagens Mexiko. Här blev tomaten inte längre bara en vild växt utan en etablerad del av matkulturen.

Aztekerna kallade tomaten för xitomatl, vilket senare gav upphov till det spanska ordet tomate och därefter vårt svenska ”tomat”.

Sixteenth-century tomatoes in Europe: who saw them, what they looked like, and where they came from

På 1500 talet började tomatfrön föras till Europa via de koloniala handelsvägarna. De första tomaterna i Europa verkar främst ha odlats som botaniska kuriositeter och prydnadsväxter.

De första europeiska tomaterna var sannolikt gula snarare än röda, vilket tros vara orsaken till det italienska namnet pomodoro — ”gyllene äpple”. Samtidigt finns äldre kulturhistoriska teorier som kopplar namnet till pomo dei mori (“morernas äpple”),

Under 1600 och 1700-talen började tomaten gradvis integreras i matkulturen kring Medelhavet, särskilt i Spanien och Italien — där klimatet lämpade sig väl för odling. Via handelsvägar, sjöfart och kulturella utbyten spreds tomaten sedan vidare över Europa och blev så småningom en av världens mest använda livsmedelsväxter.

Det dröjde dock ända till 1800 talet innan tomaten nådde den svenska allmänheten och vårt köksbord.

Från frukt till grönsak

Botaniskt sett räknas tomaten som en frukt men används som en grönsak och den tillhör samma samma familj som äggplantan och potatisen. Idag finns fröer till hundratals tomatvarianter – röda, gula, orange, randiga, brunsvarta i alla möjliga storlekar och former.

I år har jag planterat frön från tidigare års skörd med frön från Runåbergs fröer - ett familjeföretag som satsat på ekologiska fröer och traditionella sorter utan användning av konstgödsel och kemiska bekämpnings och tillväxtmedel.

Tidigare års skörd av små busktomater sådda på friland försåg mig och familjen med färgstarka smakrika tomater långt in på hösten och jag ser fram emot en ny odlingssäsong. 

Tomaten innehåller förutom näringsämnen som C vitamin, folat, kalium, vitamin K1 även karotenoiderna lutein och lykopen som har fått en hel del uppmärksamhet inom den medicinska forskningen.

Skyddande egenskaper för ögat, hjärta och kärl

Lutein finns i hög koncentration längst bak i ögat – i gula fläcken ( makula) och är tillsammans med en annan karotenoid zeaxantin oumbärligt för vårt färg och mörkerseende såväl som detaljsyn. Luteinet skyddar ögat mot skadligt högenergiljus, blått ljus ( särskilt vid hög skärmanvändning) - skonar ögat från skadliga reaktiva syreföreningar sk. fria radikaler och bidrar till minskad ögontrötthet.

Forskningen har visat att intag av bland annat lutein kan minska risken för grå starr och åldersförändringar i den gula fläcken och nyare studier vid Linköpings Universitet har visat att Lutein även har en skyddande effekt vid hjärt & kärlsjukdom.

I kosten finner vi Luteinet i färgstarka grönsaker som tomater men också i grönsaker som spenat, broccoli, bryssekål och grönkål. Upptaget varierar beroende på hur maten är tillagad och luteinet  absorberas bättre tillsammans med fett.

En kraftfull antioxidant 

Lykopen ger upphov till den röda färgen hos den mogna röda tomaten och studier visar att lykopenhalten i tomaterna är relaterade till färgen. Ju rödare en tomat är desto mer innehåller den OCH de mindre tomaterna innehåller oftast mer.

Lykopen är ett organiskt fettlösligt ämne som finns i plantor, växter och hos oss människor finner vi det i blodplasman. Det har visat sig vara en kraftfull antioxidant som dämpar inflammationer, minskar risken för oxidativ stress i cellerna och har en mängd skyddande egenskaper för vårt hjärta och våra blodkärl.

I kosten finner vi Lykopen främst i tomater och vattenmelon, men även i aprikoser, röd paprika, nypon, granatäpplen. Men för att tas upp på bästa sätt i mag-tarm-kanalen behövs tillgång till fett – därför kan det vara en fördel att äta tomaterna tillsammans med en nyttigare matolja som tex. olivolja

Solmogna tomater gör en sallad

Det är spännande med en ny odlingssäsong framför sig och i skrivande stund tar tomatplantorna fart inomhus men på sikt ska de planteras  längs vedbodens gavel där de kommer att få flest soltimmar. Solmogna tomater brukar kunna göra en sallad på egen hand och smaka fantastiskt .

Genom att skiva tomaterna i tjocka skivor, tillsätta en skvätt olivolja, balsamvinäger, lite salt så har du en god tomatsallad till måltiden. Har du färska kryddor som basilika eller oregano hemma kan du med fördel toppa tomatskivorna med några basilikablad eller färsk oregano.

Ett tips 

vad gäller förvaringen av tomater är att inte förvara tomaterna i kylskåpet. Dessa “fruktgrönsaker ”tål inte kylan speciellt bra, de får en annorlunda konsistens och den goda smaken försvinner till viss del. 

Det kan vara bättre att tillaga en god tomat/pastasås/soppa på de tomater som håller på att bli övermogna och frysa ned såsen eller soppan - om du inte avser att äta soppan eller använda såsen i matlagningen de närmaste dagarna.

Som tur är så försvinner inte antioxidanten lykopen vid upphettning – dess effekt kan tvärtom öka då det blir lättare för kroppen att absorbera lykopenet när du tillagar tomaterna.

Det är fascinerande att en liten vild växt från Anderna, som under årtusenden förändrades genom  odling — idag är en av våra viktigaste källor till lykopen och andra karotenoider med stor betydelse inom nutritionsforskning.

Delar publicerade studier under referenser till dig som vill fördjupa dig och en länk till radioavsnittet näringen & grönsakerna i serien Matens pris OCH självklart en länk till Runåbergs Fröer.

2026©Jeanette Wik

Ett klipp från Instagram; Tomatskörd oktober 2024

Referenser och studier;

Lutein; https://www.forskning.se/2017/07/05/fargamne-i-gronsaker-kan-dampa-inflammation/

Lutein och ögonhälsa; https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21899805/

Lutein och ögonhälsa ; https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4800098/

Lutein och kognitiv funktion : Impact on Brain Health in Healthy Older Adults: A Systematic Review of Randomized Controlled Trials and Cohort Studies

Lutein och kognitiv funktion: Dietary Lutein and Cognitive Function in Adults: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials

Lykopen; https://www.su.se/arkiv-nyheter/forskningsnyheter-arkiv/med-tomat-som-skydd-mot-stressen-1.381635

Lykopen och hjärt & kärl hälsa; https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22129335/

Lykopen: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25526570/

Läs mer om näringen i våra grödor och lyssna till intressanta radioprgrammet “Matens Pris” med Daniel Öhman HÄR; https://sverigesradio.se/avsnitt/671926

Runåbergs Fröer https://www.runabergsfroer.se/